Amandas nätverk


 
 
amanda.png
 

 

Mottagare
Amanda

Coacher
Björn (pappa), nätverksansvarig
Marcela (mamma)

Vänner
Inga, Amanda hanterar sin vänner på FB och Instagram m.fl.

Assistenter
Inga

 
 
bg-amanda.png
 
 

Amanda bor i en andrahandslägenhet i Årsta. Hon är 24 år och jobbar i en butik på Södermalm. Hennes föräldrar är frånskilda och bor på olika håll i Stockholm och hennes äldre bror pluggar i Umeå.

Det började redan i lågstadiet. Amanda uppvisade nästan direkt problem med att hänga med i undervisningen, och lärarna skällde ofta på henne eftersom hon hade svårt sitta still och följa instruktioner. Det skulle dock dröja ända till högstadiet innan det gjordes en dyslexiutredning som förklarade Amandas läs- och skrivsvårigheter. Och det skulle dröja ända tills hon var 17 år innan hon fick diagnosen ADHD. Skolåren var en jobbig tid för Amanda, och hon minns dem inte med någon glädje. Tvärtom.

Klarar det mesta
Idag är Amanda en ung kvinna som trivs bra med livet. Hon bor i egen lägenhet, tränar på gymmet i närheten minst tre gånger i veckan, och har några kompisar som hon gärna hänger med på helgerna. Och så har hon fått fast jobb på en känd klädkedja. Amanda medicinerar mot sin ADHD och upplever att läkemedlet funkar. Som hon uttrycker det: ”medicinen stänger av det ständiga bruset i mitt huvud som annars gör det så svårt att fokusera och göra klart en uppgift”. Vad gäller Amandas dyslexi har hon fått tips om ett par digitala hjälpmedel, stavningsappar och liknande, som hon tycker är bra.

Amanda är en mycket uppskattad medarbetare på sitt jobb. Hon är snabb, effektiv och social. Så länge det handlar om praktiska uppgifter går allt bra. Riktigt bra. När det kommer till administration och datasystem däremot vill hon helst slippa. Och oftast slipper hon eftersom det finns andra som gärna tar de administrativa uppgifterna.

Hemma däremot är det svårt att lämna över ansvaret för fakturor, viktiga papper, försäkringar, deklarationer etc. Amanda är vuxen och förväntas klara sånt själv. Men hur hennes föräldrar än har försökt instruera henne blir det oreda bland räkningar och andra ”måsten”. Det första året Amanda bodde själv blev det många förseningsavgifter och till och med ett par betalningsanmärkningar. Det var då pappa Björn insåg att Amandas stora utmaningar med struktur, ordning och tidsplanering gjorde det svårt för henne att klara sig helt själv.

line-dark.png

Mini-Jocce
När Björn hittade Jocce-appen byggde han ett mini-nätverk med bara tre personer. Amanda är Mottagare, Marcela är Coach och han själv är nätverksansvarig Coach. Fler behövs inte i nätverket för att lösa de behov som Amanda har. Med hjälp av den delade kalendern hjälper Björn och Marcela sin dotter att komma ihåg läkarbesök och andra viktiga kalenderhändelser.

Vad gäller räkningarna har de fått till en rutin som funkar. Så fort Amanda kommer hem och tar in posten, öppnar hon viktiga kuvert och tar en bild på innehållet med sin mobil, som hon sedan skickar till sin pappa. Han lägger i sin tur in dem som kalenderhändelser i den delade kalendern. På så sätt kan han och Marcela hjälpas åt att påminna sin dotter om när det är dags att betala räkningarna. Nu gör det inget att räkningarna kanske hamnar på olika ställen hemma hos Amanda eftersom all information finns i bilderna.

Proaktivt istället för reaktivt
På det här sättet har Amanda sluppit flera förseningsavgifter och andra oönskade konsekvenser. Björn och Marcela, som förstår att Amanda nog inte kommer att klara sig utan deras stöd framöver, har funnit ett sätt att hjälpa henne proaktivt istället för som tidigare reaktiv. Och de kan hjälpa henne utan att alltid vara på plats.

Det är inte jättekul att som 24-åring vara beroende av sina föräldrar för att klara sånt som jämnåriga klarar själva, säger Amanda. Samtidigt inser hon att hon slipper många problem tack vare att hennes föräldrar stöttar henne. Fördelen med Jocce är att Björn och Marcela kan hjälpa Amanda utan att komma till hennes lägenhet var och varannan vecka för att kolla hur det går med räkningarna. Som hon uttrycker saken: Jag känner mig lite mer självständig, även om mina föräldrar finns där i bakgrunden.


Ett stort antal intervjuer och samtal ligger till grund för exemplen Margit, Mattias, Amanda och Christer. Alla namn i berättelserna är fingerade men livssituationerna är baserade på verkliga händelser. Effekterna av Jocce, såsom de beskrivs av Katarina, Mahmoud m.fl. i berättelserna, är sådana som vård- och omsorgspersonal har angivit skulle kunna vara möjliga om de hade haft tillgång till den funktionalitet som Jocce erbjuder.
 
 
 
 

Vinster med Jocce

line-verticalWhite.png
  • Med hjälp av den delade kalendern hjälper Björn och Marcela sin dotter att komma ihåg läkarbesök och andra viktiga kalenderhändelser.
     

  • Tack vare att Amandas fakturor ligger inlagda i kalendern har flera förseningsavgifter och andra oönskade konsekvenser kunnat undvikas. Om fakturorna ”kommer bort” finns de alltid på bild vilket underlättar när betalningsdatumen närmar sig.
     

  • Björn och Marcelas hjälp kan vara proaktiv istället för reaktiv, och den kan utföras utan att någon behöver vara plats. Som föräldrar slipper de den

tråkiga uppgiften att ständigt ställa kontrollfrågor om räkningar och kalenderbesök. Något de naturligtvis helst skulle vilja slippa, men som har visat sig vara nödvändigt om Amanda ska kunna fortsätta bo i egen lägenhet.
 

  • Med Jocce får Amanda hjälp av sina föräldrar utan att de behöver inkräkta ”för mycket”. Genom att de nu digitalt sköter sådant som har med viktiga papper att göra kan deras möten och samtal istället handla om trevligare saker. Amandas reflektion är att hennes beroendeställning till föräldrarna inte känns lika påtaglig.